lite funderingar
ja då ha man jobbat i dag ...tyvärr är all snön borta och det är bara snöblask =( ingen leka i snön inte
idag ha det varit kroppsligt ansträngade på jobbet ....jag ha rivsår och blåmärken över allt
aj aj aj aj aj aj aj aj aj aj aj aj aj aj aj aj aj aj´
men men överlever =)
vi ha ju haft våra ljusa stunder i dag med=)
vi ha fått en bok till jobbet som handla om det vi gör i mitt yrke och jag ha börjat läsa den
den är väldigt bra men det ger mig många tanka och funderingar med ...tuur att man kan disskutera den på jobbet
den gör mig väven rädd och modig på samma gång .....
(Min tolkning av boken)
rädd att jag kasnke inte gör tillräkligt för att det ska bli bra men samtididgtr ger den mig mod att pröva nya saker......
i en del av boken prata de om att man ska skapa "krav" som får personer att vilja uppnå ett nytt mål men att det även är viktigt att man inte ha för låga elelr för höga krav på den man ställer krav ...detta kan ju i sin tur leda till att individen i fråga proterstera elelr ger utryck för det på olika sätt.
det som kan skrämma mig i detta är att alla individer är på olika nivåer när det gäller inteligens och erfarenheter och detta gör att det kan kanske aldrig uppnå det du vill....hur ska du som personal på bästa sätt bemöta denna människa så att det sker på den nivå ...
detta ör en svpår balansgång att hitta och jga lärde mig från boken(och jobbet) att det är så att du kanske aldrig vet vad individen i fråga kan men att man kan anpassa kraven så dett blir mera lätttillgängligt för de inblandade.
(min tolkning av detta kapitel)
allt handla om en kommunikation att bli sedd redan det lilla spädbarnet skapare en kommunikation med sin mamma och sin omgivning genom ögon kontakt och kommunikation. men ha du olika hinder som gör att denna kommunikation blir störd skapa det hinder i det hela och man försöker hitta andra sätt att nå fram för att göra sig sedd och hörd.
när du som kontaktare ska ta kontakt med en indinvid som ha olika hinder för att kommunikera som vi utan hinder så är det då viktigt att du lägger komunikationen på den specifika individens nivå. så ni är på samma våglängd som man kan ju inte skrika till ngn som är döv ...de hör ju ändå inte .... här gäller det att man använder samma kommunikation så den individ får känna att den tillhör ngn stans att den förstår vad du säger och kan förmedla det du vill ha i utbyte.
om denna kommunikation inte kan fullföljas påga brister i olika områden (tex om du prata med en döv och inte kan teckenspråk) uppstår det en frustration hos individen i fråga (och kommunikatören) och detta kan leda till att den inte förstår eller kan utföra uppgiften komunikatören ha önskat. detta kan då leda till att individen får en överaktivitet och blir utåtagerande på olika sätt agrresiv , stökig osv. eller att individen blir inaktiv och passiv och med olika monotona rörrese stimulera sig eller trött och grinig..
hur ska du då som vårdare veta vad balansgången är ????? detta undra jag över
men vi disskuterade detta lite i dag och det som vi kom fram till är att (säkert bara en teori och bara lite rätt)
du kan bara utgå från den du träffa och vad du ser och vet om deras kapacitet.
ha du en individ som ha suttit i rullstol länge (flera år) så kan ju inte ett av kraven du ställer vara att den personen helt plötsligt ska resa sig och börja lära sig gå. det ska anpassas efetr individen och vad den ha klarat innan.
alltså ska man använda sig utav rimliga krav och mål , det handlas ju om att utvecklas
på vår arbetsplats ha vi ett talesett som är :
INTRYCK---------AVTRYCK----------UTTRYCK
intryck som ger avtryck som leder till uttryck
och med detta menar vi att det anser inte är målet i sig som kanske är det viktigaste för att utveckas utan det är resan dit .Gemom att ha en bra resan får du en upplevelse och ett inrtyck som skapar en känsla-"förståelse"-ett igenkännade och intrycket kan leda till att du ha en ny förståelse.....
som om ett barn märker att den får en banan när den säger att den är hungrig och äter den och märker att bananen smakar bra .
ha detta barn fårtt ett intryck atTde ser mig och avtrycket är att de förstår mig och utrycket är att nästa kan barnet göra samma sak och då får samma igen och där igenom utger glädje.
visst hos de jag jobbar med krävs det mycket åetrupprepning innan man får samma utryck hos en individ utan ngt hinder men efekten kan bli det samma och lika stor =)
--------detta är svårt att förklara och jag hoppas jag ha kunnat förklara lite av mina tankar men visst det e rörigt och en väldigt flummig text jag ha skrivit..... ja ja min blogg mitt sätt att skriva :P------------------------------------------------------------
hej så länge
idag ha det varit kroppsligt ansträngade på jobbet ....jag ha rivsår och blåmärken över allt
aj aj aj aj aj aj aj aj aj aj aj aj aj aj aj aj aj aj´
men men överlever =)
vi ha ju haft våra ljusa stunder i dag med=)
vi ha fått en bok till jobbet som handla om det vi gör i mitt yrke och jag ha börjat läsa den
den är väldigt bra men det ger mig många tanka och funderingar med ...tuur att man kan disskutera den på jobbet
den gör mig väven rädd och modig på samma gång .....
(Min tolkning av boken)
rädd att jag kasnke inte gör tillräkligt för att det ska bli bra men samtididgtr ger den mig mod att pröva nya saker......
i en del av boken prata de om att man ska skapa "krav" som får personer att vilja uppnå ett nytt mål men att det även är viktigt att man inte ha för låga elelr för höga krav på den man ställer krav ...detta kan ju i sin tur leda till att individen i fråga proterstera elelr ger utryck för det på olika sätt.
det som kan skrämma mig i detta är att alla individer är på olika nivåer när det gäller inteligens och erfarenheter och detta gör att det kan kanske aldrig uppnå det du vill....hur ska du som personal på bästa sätt bemöta denna människa så att det sker på den nivå ...
detta ör en svpår balansgång att hitta och jga lärde mig från boken(och jobbet) att det är så att du kanske aldrig vet vad individen i fråga kan men att man kan anpassa kraven så dett blir mera lätttillgängligt för de inblandade.
(min tolkning av detta kapitel)
allt handla om en kommunikation att bli sedd redan det lilla spädbarnet skapare en kommunikation med sin mamma och sin omgivning genom ögon kontakt och kommunikation. men ha du olika hinder som gör att denna kommunikation blir störd skapa det hinder i det hela och man försöker hitta andra sätt att nå fram för att göra sig sedd och hörd.
när du som kontaktare ska ta kontakt med en indinvid som ha olika hinder för att kommunikera som vi utan hinder så är det då viktigt att du lägger komunikationen på den specifika individens nivå. så ni är på samma våglängd som man kan ju inte skrika till ngn som är döv ...de hör ju ändå inte .... här gäller det att man använder samma kommunikation så den individ får känna att den tillhör ngn stans att den förstår vad du säger och kan förmedla det du vill ha i utbyte.
om denna kommunikation inte kan fullföljas påga brister i olika områden (tex om du prata med en döv och inte kan teckenspråk) uppstår det en frustration hos individen i fråga (och kommunikatören) och detta kan leda till att den inte förstår eller kan utföra uppgiften komunikatören ha önskat. detta kan då leda till att individen får en överaktivitet och blir utåtagerande på olika sätt agrresiv , stökig osv. eller att individen blir inaktiv och passiv och med olika monotona rörrese stimulera sig eller trött och grinig..
hur ska du då som vårdare veta vad balansgången är ????? detta undra jag över
men vi disskuterade detta lite i dag och det som vi kom fram till är att (säkert bara en teori och bara lite rätt)
du kan bara utgå från den du träffa och vad du ser och vet om deras kapacitet.
ha du en individ som ha suttit i rullstol länge (flera år) så kan ju inte ett av kraven du ställer vara att den personen helt plötsligt ska resa sig och börja lära sig gå. det ska anpassas efetr individen och vad den ha klarat innan.
alltså ska man använda sig utav rimliga krav och mål , det handlas ju om att utvecklas
på vår arbetsplats ha vi ett talesett som är :
INTRYCK---------AVTRYCK----------UTTRYCK
intryck som ger avtryck som leder till uttryck
och med detta menar vi att det anser inte är målet i sig som kanske är det viktigaste för att utveckas utan det är resan dit .Gemom att ha en bra resan får du en upplevelse och ett inrtyck som skapar en känsla-"förståelse"-ett igenkännade och intrycket kan leda till att du ha en ny förståelse.....
som om ett barn märker att den får en banan när den säger att den är hungrig och äter den och märker att bananen smakar bra .
ha detta barn fårtt ett intryck atTde ser mig och avtrycket är att de förstår mig och utrycket är att nästa kan barnet göra samma sak och då får samma igen och där igenom utger glädje.
visst hos de jag jobbar med krävs det mycket åetrupprepning innan man får samma utryck hos en individ utan ngt hinder men efekten kan bli det samma och lika stor =)
--------detta är svårt att förklara och jag hoppas jag ha kunnat förklara lite av mina tankar men visst det e rörigt och en väldigt flummig text jag ha skrivit..... ja ja min blogg mitt sätt att skriva :P------------------------------------------------------------
hej så länge
Kommentarer
Trackback
